Renässansen (Del 4 av 6)

Baggios återuppståndelse i renässans staden och provins klubben Bologna höjde många ögonbryn!
Renässen (Del 4 av 6)

 

Bologna? Du läste korrekt. Ett lag som nyss hade återvänt till Serie A två år tidigare. Helt plötsligt var Italiens finaste i ett mittenlag. Han var trettio år gammal men tränaren Renzo Ulivieri trodde på honom och redo att ge Baggio en chans. ”Vid slutet av säsongen så fanns det ett VM slutspel och jag ville spela regelbunden fotboll med AC Milan för att vara med i den italienska truppen”, berättar han. ”Capello sa till mig att jag inte var med i klubbens planer ”så jag sa visst, inga problem, jag letar efter lag där jag kunde spela.” Under den tiden så hade han möte med Gazzioni som var Bolognas chef, så han bestämde sig för att flytta dit. För att det som betydde mest för honom var spelminuterna på plan så att han kunde visa sitt värde. ”Bologna var ett viktigt steg, för i Milan riskerade jag att inte spela konsekvent och missa världsmästerskapet 1998, så beslutade att gå vidare. Jag upptäckte en fantastisk stad i Bologna och jag spelade, vilket gjorde mig lycklig.”

Det var här som Il Divin Codino föryngrade hans karriär. Han klippte bort sin hästsvans, han tog bara inte bort hans ikoniska bild/profil men också hans oroliga förflutna. Hans buddistiska rötter lyste nu starkt med sin närvaro. Det fungerade och han gjorde 22 ligamål på 30 matcher (9 assist) och det var hans bästa i högsta ligan. Han tystade också ner Capello och Milan när de kom till Stadio Renato Dall´Ara där han öppnade målskyttet och därefter förvaltade en säkert straff. Han höjde armarna till hans öron, som sade ”Jag kan inte höra er” attityd.

Roby var inte klar än, han gjorde det igen på Stadio delle Alpi mot Juventus. Baggio återföddes…igen. Baggio bildade ett fantastiskt ”liten och stort” partnerskap med den jätte svensken Kennet Anderson. Bologna slutade på en åttonde plats och kvalificera sig till UEFA kval (två platser ovanför Milan.) 

”Jag tror att jag gjorde det bästa valet när det kommer till staden, fotbollen, supportar och allt annat,” kommenterar han i efter hand. ”Jag hade en säsong med Bologna och det gick väldigt bra. Jag gjorde 22 (25 alla tävlingar) Serie A mål och jag blev uttagen i VM truppen”. Baggio fick nomineringar för både Ballon d’Or och FIFA’s World Player of the Year på grund av hans form för Bologna och Italien den säsongen. Han var också nominerad till 1998 års italienska fotbollsspelare men förlorade mot Alessandro Del Piero respektive Ronaldo.

”Jag sa: ’Nej, du måste spela anfallare.’ Baggio gick till en annan klubb. Det året gjorde Baggio 25 mål – för Bologna! Jag förlorade 25 mål! Stort misstag.”

—Carlo Ancelotti pratade med Simon Kuper från Financial Times 2014, påminde om sin största ånger i fotboll, han valde ett system framför en generations talang.

Under hans tid i laget så spelade en tonåring från Sierra Leone vid namn Mohammed Kallon bland reserverna. Likt som Baggio gjorde med nykomlingen Vieira i Milan så var han en hjälpande hand för den unga afrikanen Kallon berättar:

”Jag värnar om ett underbart minne, han är en bra kille, han gav mig massor av råd och tog mig ofta ut för en kaffe. Jag var ung och han var redan en stjärnspelare. Han kunde ha undvikit att slösa tid med mig, men aldrig – han var riktigt speciell. Jag tror att han är en av de bästa spelarna som italiensk fotboll någonsin har producerat. Tekniskt sett var han enastående, med bollen gjorde han vad han ville. Jag stod och tittade på honom för att försöka stjäla några hemligheter, men det var omöjligt att kopiera det.” – Mohamed Kallon.

VM 1998

”I VM 1998 så var Roberto Baggio kallad till truppen nästan vid den sista händelsen” minns Albertini. ”I landslaget var det väldigt många unga, så han anslöt till oss som en trupp-spelare, men ändå så gjorde han några fantastiska grejer i det VM slutspelet.” När turneringen började i Frankrike så startade debatten, Baggio eller Del Piero, två av världens bästa 10: or under den gångna säsongen. I första matchen mot Chile så startade i alla fall Baggio från start och spelade fram Christian Vieri till ett mål. Men chilenarna både kvittera och tog ledningen genom två mål av Marcelo Salas. Med bara fem minuter kvar så tilldelades Italien en straff och för Baggio var det dags igen!

”Vi ledde med 1–0 och sedan låg vi under 2–1, med två minuter kvar så fixade jag en straff,” minns han. ”All slags tankar går igenom dit huvud vid den tiden och det är ingen positiva tankar. För att du undrar vad som skulle hända om du missar den också. Jag hade redan torterat mig från det som hände fyra år tidigare och jag behövde inte en ny straffmiss i ett VM. Men lyckligtvis gick det bra”

För de två nästa kommande slutspelsmatcherna så bänkades Baggio till förmån för Juventus Del Piero. Manager Cesare Maldini hade beslutat att de två inte kunde spela ihop och de roterades. Om detta var det brasilianska landslaget så skulle båda ha startat! I det både nästkommande matcherna mot Kamerun och Österrike så gjorde han ett målgivande pass och ett mål. Med tanke på Baggios form den säsongen och samt att han gjorde mycket mer poäng en Del Piero i detta VM så bänkade han i åttondelen mot Norge och kvartsfinalen mot Frankrike mot Del Piero

Del Pieros dåliga form i VM särskilt mot Frankrike i kvartfinalen, innebar att detta beslut har kritiserats hårt, Han kom in som ersättare för Del Piero under andra halvlek.  Matchen förblev 0–0, och matchen gick till extra tid och det var Baggio som kom närmast att göra det gyllene Golden Gold målet. Han fick en lobbpass av Albertini, men hans volleyskott placerades precis utanför Fabien Barthez bortre stolpe, centimeter från att träffa mål Trots att Baggio gjorde mål under straffsparks avgörandet så åkte ändå Italien ut från VM slutspelet.

Tredje gången i rad där de åker ut på samma sätt. Men för Baggio så kom en ny utmaning. Det skulle vara Baggios sista match vid en internationell tävling. ”Som allt annat i livet som behöver du en bit tur och vi den stunden så var turen med Frankrikes sida”, säger Baggio.