Slutet är nära
Trots sin status som superstjärna bodde Zidane i utkanten av Madrid. Han besökte regelbundet restauranger men var tvungen att se till varje gång för att inte orsaka upplopp. Han älskade livet i Madrid: ”Jag tror att jag kommer att stanna i Madrid efter att jag har slutat från sporten,” sa han. Trots detta var inte Reals spelare nöjda när de kom tillbaka från jullovet. Resultatet var inte bra. Juan Ramon Lopez Caro, tränaren som uppmanades att ersätta Vanderlei Luxemburgo, var ingen karismatisk ledare och säsongen började se ut som den förra.
Den 20 november 2005 skulle Real Madrid med en spelbar Ronaldo mötta Barcelona på hemma plan. Real Madrid förlorade med 0–3 efter att Ronaldinho gjort två mål och fick stående ovationer av Madrid supportrarna. Detta var också ett tecken att Madrid fansen hade tröttnat på sitt lag och sina stjärnor. När en Real supporter fick frågan om vem hans favoritspelare var, svarade han Michel Salgado, ”eftersom han visar hjärta och kämpar.” Målvakten Iker Casillias: ”Det såg ut som att vi börjar vänja oss vid att vara förlorarna. Och med de spelare vi hade, det var otänkbart”,
Luxenburgo får sluta som tränare och in kommer Juan Ramón López Caro den 4 december 2005. Lopez var den femte tränaren på två och ett halvt år. Sedan man gjorde av sig med Del Bosque anställde laget fem tränare på 30 månader och fyra sportchefer. De spenderade 5 miljarder på spelare under tre år, 19 spelare in och 31 spelare ut, ingen vann något.
”Under det fjärde året. Då började vi glömma vad som krävdes för att skapa ett framgångsrikt fotbollslag,” säger Figo, som hade lämnat sommaren 2005. ”Det var för många för många individer, vi var inte ett lag längre.” Förvararen Ivan Helguera lägger till: ”Jag minns att folk i laget inte kände till hans namn, den nya tränaren. Detta var inte fotboll längre, detta gick längre än så.” Spelarna är inte längre bara spelare. ”De började filma en film och vi var inte vana vid det,” säger nyköpet Julio Baptista. ”Det var en chock. Det var en skådespelare med oss varje dag. Han kom till Santiago Bernabéu med oss,” poängterar Salgado. ”Vi levde saker som vi aldrig hade upplevt, och som vi inte visste kunde hända.” Det fanns privatplan efter varje match som tog spelarna på olika event. Roberto Carlos förklarar: ”Flygplanen väntade på oss vid Barajas flygplats VIP-terminalen. Beckham åkte vem vet var, Figo åkte någon annanstans, Zidane åkte till en annan plats än Ronaldo och jag. Privatflygplan åkte överallt och 48 timmar senare måste vi träna.”
Juan Ramón López Caro nyblivne tränaren: ”De vilade inte. De kunde komma en onsdag eller torsdag och anlända 06:00 på morgonen för att de kom från ett reklaminslag, och sen måste de träna vid 10.00. Vem kan klara det?” Marknadsförings folket fick sin del av makten. Det kom till en punkt där de tänker att det betyder mer än fotboll. Det slutar med att du glömmer att du måste vinna. ”Det fanns spelare som var djupt involverad i media. De reste hela veckan, sen måste de spela, och jag är här och arbetar,” berättar Morientes. ”Nu vann du inte bara genom att vinna på plan, du vann till och med när laget förlorade”, minns Helguera. Enligt ESPN dokumentären Galacticos, så tjänade klubben 336 miljoner dollar. De övertog Manchester United och blir den största klubben i världen. De vinner inga pokaler.
Den 15 januari så välkomnades Sevilla till ett fullpackat stadium. Det var ett tungviktsmöte. Sevilla var en stor klubb med ett bra lag; de skulle gå och vinna UEFA Cupen senare detta år. Zidane gjorde tre mål i en match för första gången i hans mycket långa karriär. Han gjorde en exceptionell insats.
Trots denna individuella insats fortsatte stämningen i Real att försämras. En månad senare meddelade presidenten Florentino Perez sin avgång och ersattes av Fernando Martin. Nyheten överraskade alla, inklusive Zidane, som var med Frankrike och förberedde sig för en vänskapsmatch mot Slovakien som slutade med en 2–1-förlust, hans enda bakslag med Les Blues mellan hans comeback och hans sista match. ”Först och främst är det en stor överraskning och ingen hade väntat sig det. Jag är självklart förvånad, men det är ett beslut han måste ha tänkt på noga. Att skriva på för Real är en av de bästa sakerna som någonsin har hänt mig. Och utan honom hade jag inte kunnat hamna här, så jag har fantastiska minnen av det,” sa Zidane.
Ändå glömde han inte att presidenten en gång hade en olycklig formel: ”Zidanes y Pavones” (Zidane och Pavones), för att särskilja stjärnorna från unga spelare som tränats av klubben, Francisco Pavon var en av dem. ”Det är synd att han sa så, eftersom det inte råder någon tvekan om att det delade oss inom truppen. Vårt problem kom från det faktum att det fanns många olika personligheter och några spelare med stora personligheter också; det är möjligt att det fanns en brist på kommunikation.” De kan vara allstar spelare men de måste passa in i sina roller.
Perez avgår
Perez slutar, lämnar galaxen – ”Jag har skämt bort spelarna.” Nyheten överraskade alla.
”I eftermiddags lämnade jag min avskedsansökan till styrelsen. För att jag är övertygad om att detta är förändringen som klubben behöver. Los Galacticos kan slå vem som helst”
Pressen: ”Att tänka på sig själv före laget förstörde mästarnas magi.”
Sid Lowe, journalist, spansk fotboll: ”Madrids imperium höll på att kollapsa. De gick tre raka säsonger utan att vinna en stor trofé. Inte sedan 1953, när Alfredo Di Stéfano anlände, hade Madrid utstått för en sådan torka. Det dyraste, mest glamorösa laget någonsin hade förödmjukats och Pérez avgick i februari 2006: kejsaren äntligen medveten om sin nakenhet. Han hade skapat en kultur avsedd för misslyckande, provocerade splittring och ojämlikhet, överlämnade sportchefer till irrelevans och avskalade tränare från auktoritet. När Pérez föll på sitt svärd befriades tränaren Juan Ramón López Caro. ’Från och med nu kommer jag att spela med spelare, inte med namn'”, sa han.
Pérez anställde fem tränare efter att ha släppt Del Bosque men ingen vann något. Del Bosque hade knuffats ut efter att ha vunnit ligan; året därpå slutade de tomhänta och Queiroz fick sparken; han ersattes av José Antonio Camacho, som ersattes av García Remón, som ersattes av Vanderlie Luxemburgo, som ersattes av López Caro. Allt inom loppet av bara två år. Totalt hade det varit fyra sportchefer, sex tränare och över €440 miljoner spenderade på spelare på tre år, nitton spelare in och trettioen ut. Men ingenting hade förändrats. Madrid hade misslyckats trots galacticos.
López Caro, nyblivna huvudtränaren: ”Vi hade brasilianerna, vi hade spanjorerna. Det fanns en blandad gruppspelare som gjorde sin egen klick. Och sedan hade vi ego och konfrontationer och en personliga behandlingen Florentino hade med en av dom,” Ger tränare Lopez oss lite inblick. ”Han gav mer till en, han gav mindre till en annan. De hade resor för sponsorer som vi spanjorerna många gånger inte förstod. Efter alla de åren försämrades miljön.” Kanske har jag, som den enda ansvariga skämt bort dom och kanske blev några förvirrade, sa Perez han under sin avgång.
Laget spelade upp säg under vintern och hade en bra formkurva till åttondelen i Champions League mot ett skadedrabbat Arsenal.
Dagen innan matchen skulle Ronaldo chocka många med sin presskonferens: ”Jag har aldrig känt mig hemma i Bernabeu. Fansen har aldrig behandlat mig rättvist och de har aldrig accepterat mig. Efter allt jag har gjort för att komma till denna klubb så förstår jag inte varför de behandlar mig såhär. Jag ska bestämma min framtid efter VM. Jag har också aldrig förstått varför fansen har så lite tålamod med mig, så fort jag gör ett misstag så buar folk. Jag vet inte hur fansen kommer att reagera på detta men sanningen är att jag inte bryr mig.”
Real Madrid förlorar hemma med 0–1 efter att Thierry Henry gjort ett solomål och åker ut i Europa.
Sid Lowe: ”Reglerna för idrottsframgång har undergrävts, meritokratin går ut ur fönstret i namn av varumärkeskännedom. Strukturen bestämdes för att underteckna stjärnorna. Galácticos var mindre ett fotbollslag, mer en samling kända fotbollsspelare, förkroppsligandet av stil framför substans, berättigande framför ansträngning. En Real Madrid-tränare från den eran sitter i ett privat rum på baksidan av en restaurang och vinkar i riktning mot dörren. ”Alla”, säger han, ”ville bli maître d (herre i huset), ingen ville diska tallrikar” En ungdomsspelare minns att han gick in i ett omklädningsrum där tränaren var irrelevant: ”Spelarna gjorde vad de ville och på helgen spelade stjärnorna oavsett vad.”
”Vi följde inte traditionella reglerna för fotboll, och fotboll som berörde oss, och det knivhögg oss”, erkände sportchefen Valdano i efterhand
Två veckor senare förlorade de med 1-0 mot Arsenal i åttondelsfinalen i Champions League på Santiago-Bernabeu, och kunde inte vända underläget i London. Lopez Caro hade lämnat alla unga spelare på bänken och tidningarna kritiserade de ”gamla gardet”. ”Kilon och åren tynger dem”, sa Marca, samtidigt som alla tidningen kritiserade de gamla spelarna: Ronaldo, Beckham och Zidane. Zinedine började dra sin egen slutsats av denna förtryckande atmosfär. Toppen av La Liga var utom räckhåll, med tanke på att Barca inte visade några tecken på svaghet. Zizou hade regelbundet skador och kämpade alltmer för att motivera sig själv för träningspass, speciellt när han inte trivdes på planen.
Han har bestämt sig
Den 25 april bröt radiostationen Cadena Ser en nyhet: Zidane rapporterades ha berättat för Real Madrids president, tränare och lagkaptener (Raúl, Guti och Roberto Carlos) att han skulle ”hänga upp sina skor” efter VM. Han skulle ge upp det sista året av sitt kontrakt
Zizou tillkännagav sin pensionering från sporten på Canal+: ”Jag kommer att sluta spela fotboll efter VM. Det kan tyckas lite konstigt att meddela det nu, två veckor från slutet av ligasäsongen och 53 dagar innan VM. Men det är ett beslut jag har funderat på noga och jag var tvungen att ta det innan VM. Det är något som har funnits i mitt huvud ett tag och jag ville bli av med det,” förklarade han. ”Jag tror att det är min kropp. Jag sa till mig själv att jag inte kunde fortsätta så här i ett år till. Det är två år nu när resultaten inte har varit där. Alla vet viktigheten med resultaten i Madrid. När du har mål som inte uppnås ställer du dig själv frågan. Jag vill inte börja ett tredje år med vetskapen om att jag inte kommer att kunna göra bättre än jag har gjort tidigare. Jag har kommit till en ålder där det blir svårare och svårare.” Zidane skulle nu fokusera på hans sista VM. Real Madrid supportrarna respekterade hans beslut.
Reaktioner strömmade in från hela världen. Zico, som delade perspektiv, om Zidane, sa att det var en ”stor förlust för fotboll eftersom han är en så viktig spelare. Jag beundrar honom enormt. Vi vill alltid att spelare som han ska fortsätta spela så länge de kan för att inspirera kommande generationer.” Real tränaren Juan Ramon Lopez Caro, sa att han var ”utan tvekan den bästa spelaren i världen. Zizou är ett exempel att följa, även till och med hur går. ”Huvud anledningen till att han ska sluta var att han var besviken på sig själv”, säger Niva. ”För att han meddelade att det har gått två år, sen våren 2004, under hela den perioden, ’så har jag inte presterat som jag har förväntat av mig själv.’ Och i det här laget kunde det ha varit lätt och sa: ingen runt omkring dig har presterat. För att du har presenterat i två totalt disharmoniska lag utan struktur och system. Men de typ av ursäktande var inte Zinedine Zidane intresserat av.”
Diego Maradona hoppades till och med att kunna övertyga hans beslut.: ”Jag kommer att se honom i VM och jag kommer prata med honom. Jag kommer att fråga honom att fortsätta spela, inte att sluta, därför att vi inte älskar honom för cuperna han har vunnit. Vi gillar honom på grund av sättet han spelar och hur han fick oss att njuta av fotboll. Jag respekterar hans beslut men jag kan inte hålla med honom. Att se någon som har givit så mycket glädje till världens fotboll gå i pension gör alla de som älskar den runda bollen ledsna. Zidane är en mästare. Att se honom kontrollera bollen med hans långa kropp är den mest otroliga saken. Zidane är en av de dom spelaren som gjorde människor glada.”
Hans sista hemmamatch på Estadio Santiago Bernabeu stadion var mot Villareal. Och när Zidane och de övriga spelarna kom in i plan så hade Real Madrid supportrarna arrangerat ett mäktigt tifo. På alla 80 000 sittplatser så fanns det ett vitt papper med hans tröjnummer på och sitt namn och på en kortsida så hade de en stor bild på hans ansikte, där det stod ”Tack för din magi”. På de gigantiska TV-skärmarna i båda ändarna av arenan rullades videos på hans bästa ögonblick i klubben och målet ifrån mot Leverkusen fanns överallt. Hans pendeln med benet som blev så symboliskt, där han mötte bollen med en perfekt volley. I arenan fanns det banderoller som ”Gracias” ”Merci” och på en banderoll stod det ”Snälla domaren blås inte av matchen. När du blåser av matchen så lämnar Zidane oss.” På Madrid spelarnas tröjor, strax under klubbemblemet, stod det ”Zidane 2001–2006”.
I sitt farväl av Madrid supportrarna så gjorde att nickmål. När det var tre minuter kvar byttes Zidane ut till stående ovationer. Han försvann i spelartunneln där han väntade i tystnad på att matchen skulle blåsas av. När domaren blåste av matchen så hyllade och applåderade fansen honom och en tårögd Zidane ställde säg i mitten av plan och en tog emot hyllningarna med att vinka tillbaks till alla. ”Det var ett mycket känsloladdat ögonblick för mig. Många som känner mig brukar säga att jag inte är bra på att visa känslor men den matchen var annorlunda. När jag tittade på läktaren såg jag mina vänner och familjen där. De var där för att stödja mig och de gjorde matchen ännu mer speciell för mig. Jag minns att jag kämpade för att hålla tillbaka tårarna.” Zizou gjorde ett utav målen i 3-3 matchen.
De uppskattade Zidanes värdighet, som hade gett upp 6 miljoner euro för att inte spela en säsong för mycket. Sista säsongen gjorde han 10 mål och 9 assist. De föredrog att minnas den glädje han hade gett dem under sina år i Madrid. De gav honom ett triumferande farväl på Santiago-Bernabeu. Han har utan tvekan gett dessa fans sina finaste år, bitar av kontroll och passningar som skulle sitta kvar längre i det kollektiva minnet.
