Största matchen i karriären?
Det skulle vara Frankrike-Brasilien emot. Brasilien var regerande VM mästare; de hade vunnit Copa América 2004, den sydamerikanska turneringen och de hade också vunnit 2005 års Confederations cup. Allt detta gjorde att brasilianarna var favoriterna att vinna trofén. De hade stjänor som Ronaldo, Ronaldinhio, Kaká, men var inte nivå med 2002 års trion, Rivaldo, Ronaldo, Ronaldinho. Ronaldo hade varit vassare då, medan Ronaldinhio inte hade varit lika trött som en stjärna.
Tidagare under dagen hade Portugal hade slagit England och skulle möta vinnaren mellan Frankrike och Brasilien som spelade under kvällen. Direkt efter egen sin match sa Portugals målvakt kaxigt: ”Jag ser fram emot att möta Brasilien i en semifinal de kommer att bli min största match i karriären.” Skulle denna bli Zidanes sista match i karriären? ”Hela turneringen var ju lite speciell, just på det sättet att jag aldrig kunde veta vilken match som skulle bli min sista match,” säger Zidane
Carlos Alberto Parreira, VM tränare 1994 och nuvarande tränare 2006, sa att bara en utländsk spelare skulle ha tagit sig in i hans lag: Zinedine Zidane. Brasilien ville ha hämnd för 1998. Den brasilianska pressen tog upp idén som Marca tog tag i. En brasiliansk tidning publicerade en photoshopad framsida av Zidane som köade utanför ett pensionsfondskontor. Zagallo förklarade på tv att: ”Brasilien skulle vara de enda som skulle dyka upp”. Dessa kommentarer stod i markant kontrast till den broderliga atmosfären som genomsyrade denna viktiga match ”Det är ett lyckligt minne för oss (finalen 1998). Vi är alla i form, vi är glada över att vara här tillsammans och det märks”, säger Zidane, som återigen skulle möta några av sina tidigare Real-lagkamrater: Ronaldo, som hade blivit den högsta målskytten i VM historien med 15 mål, Roberto Carlos, Cicinhio och Robinho.
Brasilianarna berömde sin motståndare, som innan de fruktades respekterades: ”Zidane är den bästa spelaren i världen och jag tror att han alltid kommer att vara det. För mig är han en professor”, säger Roberto Carlos. För Ronaldinho Zidane var: ”En spelare som alla älskar att titta på: en av de bästa i världen. Det är synd att han drar sig tillbaka. Han är en fantastisk spelare både på och utanför planen.” Zidane var självsäker och glänste på träningen. Frankrike-Brasilien. Zidane såg glad ut under uppvärmningen på planen och i stadion i Frankfurt. Han log och pratade med sina lagkamrater, medan journalister från tv-kanaler över hela världen diskuterade finalen 1998 och bara hade ögon för honom.
Det franska laget skulle vara den nu förväntade startelvan… Brasilien hade gjort flera förändringar med Juninhos som överraskande fick starta. Eftersom det vissa stjärnor misslyckades med att leverera fullständig, så ville den brasilianske managern stärka sitt mittfält mot fransmännen i det område på planen där de utmärkte sig. Den brasilianska tränaren anpassade sin startelva utifrån Zidane. Han ställde bort Adriano för en extra mittfältare för att stänga ner Zidane. Gilberto Silva hade gjort ett extra bra jobb med Arsenal på Bernabeu mot Zidane. Carlos Alberto sa till Gilberto att upprepa det, stoppa honom, stäng ner honom.
Intressant fakta är att landslags läkarna avrådde honom för att spela denna match. Han hade skadats efter målet på Spanien. Det är en veckas villa fick han höra eller en eventuell final match. ”Det stämmer att jag hade problem med mitt högra lår men det var något som vi försökte hålla hemlig och jag kunde ju spela till slut”, minns han
”Zidane var matchens magiker”
Avspark. Zidane verkade motiverad, beslutsam och redo att göra skillnad med sin vision av spelet. Under uppvärmningen kunde man se en taggad Zidane samla några spelare inför matchen för att säga nu gäller det. Efter hymnerna omfamnades Zidane och Ronaldo varandra, de två vännerna från Madrid. Matchen drar igång och redan efter 30 sekunder visar Zidane vem det är som bestämmer genom att finta bort tre spelare och sedan slå en pass till en offside stående Henry.Florent Malouda, vänsteryttern under Brasillien matchen: ”Den matchen 2006 mot Brasilien, normalt skulle alla kanske var lite spända, men han var avslappnad och han var respektlös Brasilien. Den kvartsfinalen är som att han vill ta ditt självförtroende ifrån dig, som att nån ville markera att: ’du vill komma till mig okej, inga problem kom, och då ska vi gör något på dig som gör att du inte vill komma igen.’
Med 15 minuter kvar verkade Brasilien tömda med ett Frankrike ledd av en exceptionell Zidane. Det var den perfekta matchen för en 34 årig Zinedine Zidane i slutet av karriären. Segern skulle komma i från Zidanes fot. I den 57:e minuten slår han en frispark som nådde fram till Thierry Henrys högerfot, och han gjorde en sagolik volleymål i nättaket. Mål! Det var den andra passningen någonsin från Zidane till Henry i landslaget. Det innebar kvalificering till nästa runda.
Landet exploderade av glädje. Mer än en miljon människor samlades i Paris med rop ”Allez la France!” samt ”Zizou, Zizou!” Utan tvekan en av karriärens bästa matcher, åtminstone i en fransk tröja. Han höll sig själv och föredrar att betona spelets viktiga sammanhang: ”Jag tror inte att det var en av min bästa match någonsin. Men det var i VM mot Brasilien!” I halvtid hoppade Robinho upp i armarna på en skrattande Zidane.
Zidane tillbringade en stund i det brasilianska omklädningsrummet, där han pratade med sina vänner och bytte tröjor med Ronaldo. Trots nederlaget visste brasilianen att fransmännen förtjänade vinsten. I den mixade zonen, där journalister väntar på spelarna, grät en brasilian över sitt lags nederlag: ”Jag skulle ha velat se Brasilien vinna men jag kan trösta mig med att säga att jag såg Zidane spela på ett sätt som få människor har gjort.” Zidane, som fortfarande var väldigt försiktig med pressen och hyste ett agg mot vissa medier på grund av felaktigt kritik, nöjde sig med att prata med eurosports mikrofoner: ”Det är enormt. Vi var tvungna att spela en jättematch och det gjorde vi. Vi var tvungna att hålla fast defensivt och spela bra som ett lag. Vi ska försöka ta oss till finalen. Det är så fantastiskt att vi vill fortsätta vägen.”
Runt honom hördes bara beröm. Även om han fortfarande var ovillig att prata om individer snarare än laget, Raymond Domenech lade till: ”Det är Zidane. Du såg förvånad ut? Det är vi inte!” Vi vet det ”extra” han kommer med. Han vet att han kommer att sluta, så han vill spela till max. Det finns inga fler kalkyler att göra. Varje ögonblick är hans sista. Men det är vad du säger till varje spelare: spela som om det vore ditt sista spel någonsin. Nu gör han det naturligt. Carlos Alberto Parreira hävdade ”Zidane spelade sin bästa match på åtta år. Han fortsatte att springa hela tiden och spelade med stor auktoritet. Vi visste alla vad Zidane var kapabel till, och Frankrike dödade matchen med sin frispark.”
Pelé sa: ”Zidane var matchens magiker.” VM vinnare från 2002, Rivaldo: ”Zidane var magikern i spelet, han är helt enkelt mästaren. Jag skulle ranka Zidane som en av tidernas bästa spelare någonsin. Under de senaste tio åren har det inte varit någon som honom.” Erik Niva, som var på plats i matchen: ”Framme i kvarten mot Brasilien spelade Zidane som i trans. Fylld av motstridiga känslor – glädje, sorg, revanchlusta, ilska – fick han Ronaldinho och Kaka att framstå som ivriga småpojkar som försökte hålla jämna steg med sin överlägsna pappa.”
Över hela världen förvånade om Zidanes framträdanden: ”Zidane förde ner gudarna från himlen.” De pratade om hans ”magi” och ”genialitet”, och hyllade en artist. ”Zidane får Brasilien att gråta för andra gången”, sa brasiliansk press, som utan anomositet påpekade att Zidane ”till skillnad från stjärnorna i selecao hade kunnat ta steget upp till det stora tillfället”. ”Kom hit till pensionärer”, erbjöd en tidning från Sao Paulo, medan en annan konsol själv: ”Vi förlorade, vi kommer åtminstone att se Zidane spela en match till.” Han hade lagt ifrån sig avskedsskjortan igen.
På segermiddagen senare samma kväll hoppar Zizou upp på ett restaurangbord och dansar för sina lagkamrater. ”Haha…Ja de stämmer faktiskt. De andra höll på att dö av skratt. Det var en okej dans, mer disco än samba, haha.” Han fortsätter, ”I det lägget kunde vi inte längre förlora. Vi var i semifinal och hade slagit laget som alla sa skulle vinna VM. I början av turneringen var det ingen som satsade en enda krona på att vi skulle gå så långt. De sa att vi skulle åka hem direkt. Det gjorde vår glädje större, absolut”, reflekterade han efter karriären.
Semifinal
För att ta sig till finalen måste de slå ut Portugal i semifinalen, precis som de hade gjort i EM 2000. Portugiserna var allvarliga motståndare. De hade framgångsrikt slagit ut Nederländerna och England, två av utmanarna till titeln, och styrdes av Luis Felipe Scolari, tränaren för den regerande mästaren Brasilien. Med sådana spelare som Deco, Cristiano Ronaldo, Figo, Maniche och Pauleta hade Portugal nått semifinal i VM för första gången sedan 1966. De spelade bra. Zidane inspirerade och utstrålade självförtroende: matchen mot Brasilien hade tagit ner varje barriär. VM hade varit en succé och han trodde att ingenting nu kunde försämra slutet på hans karriär. Avslappnad unnade han sig till och med en cigarett vid fönstret på hotellet med rökarna Sagnol och Barthez. Tidningar i Storbritannien och Italien publicerade bilden tagen av en paparazzi. Men då kunde ingenting störa det franska lagets lugn.
I München den 5 juli, i den magnifika Allianz Arena, jublade Zidane när han gjorde entré på planen. Han chattade med sin tidigare Real-lagkamrat Luis Figo innan avspark. Zidane spelade inte riktigt samma högtflygande match mot Portugal som han hade mot Brasilien, men han var aktiv och solid. I den 33:e minuten så fixar Henry en straff till Frankrike, efter att ha blivit sparkad av en försvarare. Zidane stod redo för att förvalta den. Ett uppdrag som inte var lätt mot Ricardo, som hade stoppat tre straffar av fyra i föregående omgång. Zizou tog en mycket kort sats och sköt bollen till vänster – ”Som alltid”, påpekade han. Ricardo gick rätt väg men Zidanes skott var perfekt och tillslaget var så hårt att Ricardo bara kunde få en fingertopp på det. Portugal spelade bra, men Frankrike höll fast. Frankrike vann och Zizou skulle spela i finalen. Efter matchen sa Zidane till Canal+: ”Du behöver lite press för att ta en straff. Men bra press. Jag sa till mysekf att om vi gjorde mål skulle vi vinna. Vi ledde med 1-0 och om vi inte släppte in ett mål vi var i finalen Det var allt jag tänkte på: att jag var lite trött behövs för att återhämta sig.”
Precis som han hade hoppats, skulle den sista i match i hans proffskarriär vara i Berlin, den 9 juli.
