Sommaren 2003 – Allt förändrades
Det var ett hemskt sätt att behandla människor som var viktiga för laget. Du vinner ligan och nästan dag … borta.
”Vi fattade ett beslut som var mycket kontroversiell,” återkallar sportchefen Valdano. ”Jag avfärdar inte att det var ett misstag.” Vilket var löjligt för att han är en av de mest framgångsrika tränarna någonsin. Och detta var inte direkt väl tajmad för att de hade precis vunnit ligan. Vilket typ av ett annat projekt behöver man?” Från 1999 till 2003 van de nio eller tio titlar och de var spektakulärt. Klubbpresidenten Perez: ”Vi förstod att det fanns tecken på utmattning och tycker att för Real Madrids framtiden är han inte den rätta tränaren.” Vicente anlände till Madrid när han var 17 år gammal och när det här händer är han 52, det är det enda han vet. Styrelsen bestämde sig också för att ta farväl av kaptenen Fernando Hierro som lämnar efter 14 år i klubben. Hans avgång sattes i rörelse efter konfrontationen efter ligasegern. Han var som familjens far, han var någon med inflytande i omklädningsrummet, han var han viktig. De letade efter en definitivt förändringen för laget som hade vunnit så mycket och med Fernando Hierro som ledare var det där det började. Bakom honom, en efter den andra försvann.
För att få laget att fungera var Del Bosque tvungen att spela Zidane på vänsterkanten. Det visade säg vara ett lyckodrag. Vänsterbacken Roberto Carlos flög fram längs vänsterkanten och Del Bosque gav Zidane friheten att varandra inåt på planen. Del Bosque visste hur klubben fungerade och såg säg själv som en anställd. Han visste att han inte kunde ändra på klubbens policy och visste att han inte kunde flytta på vissa spelare. McManaman minns att tränaren ofta berättade för honom att hans händer var bundna när det handlade om laguttagningar. Tränaren var tvungen att ha en mix mellan hårt jobb och ett avslappnat liv vid sidan av planen. Den brasilianska ytterbacken minns sin tränare: ”Vicente var precis vad klubben behövde eftersom han visste hur klubben fungerande och fick genom enkla trix utav max av sina spelare. Vi vann två Champions League och två Ligatitlar under honom och han var alltid väldigt enkel i sina instruktioner.”
”Han pratade inte så mycket men när han väl sa något var det alltid rätt sak att säga och i rätt ögonblick att säga det, ” minns Zidane. ”Jag höll med om vad han sa. Jag minns att när jag skrev på gjorde det som nummer en nr 10, men i Madrid så spelade jag aldrig på den positionen. Vad han sa var ’du kommer ändå spela som nr tio när du har bollen, men utan bollen är du vänster mittfältare’. Den stora anledningen var att balansen i laget inte skulle rubbas. Han var helt perfekt för oss.”
”Alla gillade Del Bosque,” lägger Figo till. ”Han var väldig lätt att prata med och visste hur man skulle hantera en grupp. Vi hade många stora ögonblick och jag beundrar honom verkligen som människa. Det var en fantastisk erfarenhet att jobba med honom.” Senare i karriären skulle Del Bosque ta över det spanska landslaget och vinna både VM 2010 & EM 2012.
Zidane fortsätter: ”Och Fernando Hierro var fantastiskt. Han var den enda som Roberto Carlos lyssnade på. Carlos gjorde vad Hierro sa till honom, oavsett vad det gällde. Han var väldigt offensivt lagd, men när Fernando skrek på honom föll han direkt tillbaka till sin position i backlinjen. Fernando var också den som gjorde mest för att vi skulle vara ett lag. När jag kom dit sa han: ’om du någonsin behöver något …’ och när han lämnade saknade vi honom enormt mycket. ”Ytterbacken Salgado håller med: ”Hierro var den riktiga ledaren. Med honom på planen kände du dig alltid väldigt trygg.” Lagkaptenen har i efterhand sagt: ”Jag kände redan till allt som skulle hända.”, . Den titeln skulle vara början till en ny dynasti av Los Galacticos. Alla spelare firar med Del Bosque.
Marknadsföring – Vad är det?
Men sommaren 2003 var årstiden när klubben försökte förvandla idrotten till en nöjesindustri. Marknadsföring börjar ta på samma kraft som fotboll. Marknadsavdelning? Vad är det? Undrade några spelare. De kunde förlora tid eller missa en träning för att göra något med ett varumärke. Detta lede att medelklassen, de övriga spelarna utöver stjärnorna, började försvinna. Real inledde säsongen med ytterligare en galacticos, David Beckham. Den sommaren åkte laget på turné i olika världsdelar för att dra in pengar. Det fanns ögonblick under resorna då vissa spelare kände, ”jag tränar inte, jag reser.” De tränade knappt, vilade ännu mindre. Thailand, Kina, Japan, Los Angeles…De kände att de inte tränade tillräckligt mycket för att vara förberedda inför säsongen. Spelarna tjänade mycket pengar och klubben var tvungen att få in pengarna någonstans ifrån. Man förlorade en del av de seriösa.
Marknadsföring börjar ta på samma kraft som fotbollen. Marknadsavdelning? Vad är det? Undrade några spelare. De kunde förlora tid eller missa en träning för att göra något med ett varumärke. Detta lede att medelklassen började försvinna. Zidane kände att misstagen från föregående år upprepades … med tillägg av några till. Ett särskilt exempel var turnén till Kina och Japan, som användes enbart för mer pengar, när spelarna istället borde ha sparat energi. Sådana turneér är vanligt i dagens fotboll, men på tiden var det helt nytt, ingen var vann med sådant tempo. ”Det är en rejält skruvat!” sa Zidane, sorgset, bort från mikrofonerna. Offentligt formulerade han sin kritik med lite diplomati, som denna korta men tydliga fras: ”det är inte den bästa möjliga förberedelsen.” Liksom sina lagkamrater var han upprörd men lät det inte visa sig alltför iögonfallande: ”Perez är presidenten. Det är han som bestämmer”, påminde han alla med en blandning av ironi och besvikelse.
Utdrag från Podacast When We Were Kings: Uppvisningsmatcherna i Asien genererade pengar på ett som försäsongsmatcher aldrig tidigare hade gjort, då var det totalt hysteri. De kunde ej röra säg någonstans, kunde ej träna ordentligt, matcherna var bara ett jippo, helt plötsligt så var det en skådespelare från filmen Goal på bänken, detta var en match som klubben hade givit rättigheter till. Och där var det många spelare i efterhand som sa: ”Att detta är igen riktig försäsong, det var direkt nedbrytande.” Flyga fyra timmar, ny tidszon, nya asiater, träna och folk skriker och ny hysteri. Nya flyg till Thailand och Malaysia, tidsskillnader, jättepåfrestande veckor…
Det var precis under uppstarten när det dessutom var en ung tränare Erik Niva uppvaktade lagets försäsong på plats: ”Jag förstod att det inte var den mest drivna, den hårdaste, inte den mest uppstyrda träningen, men det var väldigt fritt och låjt, slappt och det var väldigt tydligt vem som trivdes bäst med det – Det var ju Ronaldo.” De hade en vänskapsmatch på kvällen, vi var tvungna att ta flygplan någon annanstans, stanna två dagar. De hade Jetlag överallt. Evenemangen slutade aldrig. Den här försäsongen är annorlunda och de är inte vana vid så här många evenemang. I orden av Makelele: ”Vi levde inte.” Real Madrid har aldrig haft en försäsong med ett så fullpackat schema. Mc Manaman: ”Vi tränade inte, så vi var inte i form. Vi tränade inte, vi sprang inte, vi spelar inte.”
Morientes: ”Vi behövde träna. För senare i februari när laget inte presterade skulle de skylla på oss”
Claude Makelele – Galactico?
Claude Makelele, en defensiv mittfältare med en extraordinär hög arbetstakt, Makelele har varit mycket populär i omklädningsrummet. Fransmannen var då en av världens duktigaste defensiva mittfältare. Zidane ingrep för att försöka påverka den position som klubbens direktörer tog, men Perez stod på sig och visade sina begränsningar när det gäller sin kunskap om spelet. I hans ögon var Makelele varken en stjärna som sålde massor av tröjor eller en tekniskt briljant spelare, så han trodde att han var någon som lätt kunde ersättas. Fransmanen kunde springa, hjälpa sina lagkamrater och fylla i hålen. ”Makelele var den som gav oss balans på planen,” säger Salgado
När Roberto Carlos eller Michel Salgado, Fernando Hierro eller Zidane behövde hjälp så fanns den taktiskt djupliggandes mittfältaren närvarande. Del Bosque: ”Han ville hjälpa, han var ännu en ledare på plan.” Aitor Karanka, försvarare Madrid: ”Den första på plats som hjälpte en lagkamrat var Claude.” Helguera poängterar: ”Claude var en ”Galactico”.
Zidane lägger till: ”Vår filosofi var att alltid gå framåt för att försöka vinna matcherna. Makelele var den ende som alltid höll sin position. Han gick aldrig framåt. Han visste vad han gjorde och det räddade oss många gånger.” Problemet var att han tjänade bara en sjätte del av vad hans storstjärnoror till lagkamrater gjorde. ”På den tiden litade jag på folks ord,” berättar Makelele. ”Presidenten sa att han skulle ge mig ett år till, en fem procents löneökning. Självklart är jag glad. Min dröm är att vara med Madrid. Och helt plötsligt signerar vi Beckham.”
”President, är mitt kontrakt redo?”, säger mittfältaren i en dialog med president. ”Det är svårt, det finns inga pengar – ’Men du lovade!’” Hans far åkte till Mallorca på sin båt för att träffa Florentino. ”Lyssna, han är min pojke. Om du hade haft en son hade du inte behandlat honom så här”. Spelaren strejkade och lämnade klubben
Nyheter: Real Madrid och Chelsea har kommit överens om förflyttning av Claude Mekelele till den engelska klubben för 20 miljoner euro.
”Vi kommer inte att sakna Makelele,” säger Perez, ”hans teknik är dålig, han saknar snabbheten och dålig skicklighet för att ta bollen förbi sin motståndare och 90 procent av hans passningar går antingen bakåt eller i sidled. Han var inte bra på huvudet och passar bollen sällan bollen mer än tre meter. Yngre spelare kommer anlända som kommer att leda till Makelele glöms bort.”
”Han har varit den bästa spelaren i laget i flera år, men folk bara inte märker honom, nästan ingen märker vad han gör,” poängterar Hierro. ”Men om du frågar någon i Real Madrid om vad vi pratade under de åren, kommer de att berätta att han var den bästa spelaren i laget. Vi visste alla, spelarna visste att han var den viktigaste. Förlusten av Makelele var början till slutet för Los Galacticos … Du kan se att det också var början på en ny tid för Chelsea. Han var grunden och nyckeln och titta bara på hur bra Chelsea blev med honom!”.
”Makelele var faktiskt den ende av oss som tog det defensiva jobbet (skratt)!” minns Figo.
Medelklassen
Utdrag från Podacast, When We Were Kings: Laget värvar bara Beckham. Släpper 13 spelare en majoritet av dom, ca 6–7 spelare är etablerade spelare av hög internationell klass. Hierro Kapten, Morientes skickades till Monaco, Mc Manaman och Flavio Consecao användbara mittfältare, Geremi, Ivan Campo och Albert Celades som var defensiva spelare, skepades i väg. Allt detta betydde att medelklassen raderades ut från truppen, de som enbart återstod var stjärnor och juniorer. Överklass och underklass blev truppen. Makelele, 31 år, gjorde inga mål, inga assists, dribblade aldrig, sålde inga tröjor och ville dessutom ha en massa lön. Zidane visste att det var Makelele som gav honom utrymme och spela.
”Alla i laget var viktiga. De som startade var viktiga, de som inte fick starta var viktiga – kanske ännu viktigare eftersom de skapade balans i omklädningsrummet,” säger Figo. ”Media fokuserade på en, två, tre och fyra. Alla andra var under. Men de ’alla andra’ bidrog mycket till laget. Om vi vann titlar var det på grund av ’alla andra.'” Det är ’alla andra’ som sätter de andra på en högre nivå. Vi kanske inte är de mest glamorösa människorna. Vi tränar, vi går hem. Vi är inte intresserade av att var berömda. De var det viktigaste människorna i laget, utrycker säg en spelare i truppen.
Marknadsföring börjar ta på samma kraft som fotbollen. Marknadsavdelning? Vad är det? Undrade några spelare. De kunde förlora tid eller missa en träning för att göra något med ett varumärke. Detta lede att medelklassen började försvinna. Zidane kände att misstagen från föregående år upprepades … med tillägg av några till. Ett särskilt exempel var turnén till Kina och Japan, som användes enbart för mer pengar, när spelarna istället borde ha sparat energi. Sådana turneér är vanligt i dagens fotboll, men på tiden var det helt nytt, ingen var vann med sådant tempo. ”Det är en rejält skruvat!” sa Zidane, sorgset, bort från mikrofonerna. Offentligt formulerade han sin kritik med lite diplomati, som denna korta men tydliga fras: ”det är inte den bästa möjliga förberedelsen.” Liksom sina lagkamrater var han upprörd men lät det inte visa sig alltför iögonfallande: ”Perez är presidenten. Det är han som bestämmer”, påminde han alla med en blandning av ironi och besvikelse.
Efter spelarnas semester hade Real Madrid sitt träningsläger i Kina. Spelarna hade precis kommit tillbaks från sina semestrar och många hade tappat lite i sitt spel. Den svenske journalisten Erik Niva var på plats och skrev detta då: ”När jag uppvaktade Reals första träning så såg jag spelare göra misstag, slå bort bollar och kom med lösningar som får en att gnugga ögonen för att se om inte Real inte köpt Mattias Thorsell från Sundsvall. Sen får Zinedine Zidane bollen och man slutar att grubbla. Han spelar med värdens bästa spelare men ändå är han en klass bättre alla andra på varje träningspass. Har det funnits en bättre europeisk fotbollsspelare? Hur bra var Cruiyff?”
Ny tränare
In som tränare kom Alex Fergusons assistent, Carlos Queiros, detta var också en chansning. ”Vi var i Real Madrid, troligen det bästa laget i världen och Manchester Uniteds nummer två kom för att träna oss, ”säger McManaman. ”I omklädningsrummet kunde man se spelarna tänka, ’Vad är detta’.” Perez hämtade en tränare som inte var en huvudtränare!
Utdrag, Podacast, When We Were Kings: Tränaren skulle inte vara en Madrid-man, ej en spanjor, det ska inte vara någon som ger makt till Raúl, Casillias, Helguera. Det ska vara en utlänning, det ska inte vara en auktoritär typ eller en visionär typ, det ska inte vara någon som vill en massa saker. Det ska vara en foglig man som på ett nedtonad och på ett diskret sätt låta våra världsspelare: göra vad de vill. Som Perez uttryckligen sa: Maximal frihet, minimal ordergivning. Aldrig någonsin har en klubbpresident sagt sådant…
Queroz var ingen dumbom, det var ingen inkompetent man, men han svarade upp till Reals kravbild. Men svarade inte kanske upp vad Real behövde. Och om det hade var en mycket starkare tränare då?. Någon som kunde peka på vad som behövdes fotbollsmässigt. Queroz var en liksom belevad, ganska lågmäld, välutbildad herre, en världsman som pratade fem språk. Men när han fick de ganska uppenbara frågorna, så gav han sitt eget tycke av svar:
Hur ska det här gå Carlos, för att han har egentligen ingen trupp, du har lite världsspelare men sedan har du inget alternativ, men samtidigt vill Perez att klubben ska ta över världen.
Queros har med facit i hand pratat om vad som hände den sommaren. Real gick tre dödssynder och det var de tre missen – Makelele, Morientes … Gabriell Milito. När Hierro lämnade så hade de bara en mittback. En centrallinje och med Milito skulle de ha två mittbackar. Morientes och Makelele ersättes ej.